Bakgrund/info

Sommarakademins initiativtagare är Umeå Kulturförvaltning i samarbete med Roger Talik.

Graffiti är en mycket aktuell fråga i Sverige och inte minst här i Umeå. Om inte så borde den vara det. Åsikterna går isär om graffitins vara eller inte vara. De flesta är emot olagligt klotter och olagligt graffitimåleri, men tycker att laglig graffiti är ok. Idag finns det inte ens möjligheter att utrycka sig offentligt med t.ex. graffitimåleri. Vissa Umeå politiker jämför offentliga måleriytor med att legalisera marijuana. Så åsikterna går starkt isär i denna fråga.

Vem har rätt att synas, verka, utrycka sig i det offentliga rummet?

Jag tycker själv det är viktigt att ge alla samhällsmedborgare möjligheten/rätten att utrycka sig fritt på lagliga och offentliga ytor liknande de på Parkeringshuset Anna i Malmö. Graffitimåleriet fyller många behov idag. Ett av dem är ett av människans mest grundläggande - behovet att synas. Det är också en av de mest drivande krafterna i graffitimåleriet att just synas - för då finns du.
Om man skall bena lite i graffitimåleriet så är det att experimentera med bokstäver, figurer, ytor, form, färg och inte minst med din och min fantasi. Det gäller att hitta ett personligt utryck och att utveckla den. Graffitimåleriet är inget konstigt eller farligt, det är ett anpassat sätt att utrycka sig i dagen samhälle, en spegelbild av samhället ocensurerat och direkt.

Om man inte tycker om skräp i samhället, tar man bort soptunnorna då?

De senaste årens Noll tolerans mot ”fenomenet” graffitimåleriet/kulturen. Har skapat en mycket ogynnsam situation för alla parter. Samhället har rustat sig till tänderna med flera poliser, väktare, kameror o.s.v. Allt i hopp om att graffitimåleriet skall minska. I stället har graffitimålningarna och klottret bara ökat. Den hårt förda militanta bekämpningen av graffitimåleriet och klottret har framtvingat de ”militanta” graffitimålare med stoppur, maskerade och med ”anfallsplan och flyktplan”. När man borde skapa en plats/forum där alla kan mötas för att diskutera ”problemet”. Istället har man ignorerat det, tystat det genom att inte tillåta någon form av graffitikultur att synas. Sedan sprider man felaktiga siffror och förutfattade meningar om graffitimålarna och graffitikulturen för att skapa en dålig bild av dessa.

Långsiktiga projekt, känns som nyckelorden för att skapa en vinna – vinna situation. Det är hög tid att agera snabbt och målmedvetet innan Umeå får dessa militanta målare. Skapa en dräglig situation för alla parter i samhället. Umeå har en rad fördelar. Dessutom så är det en relativt liten stad, så det borde gå att nå ut till alla berörda parter. Jag är helt övertygad om att allt graffitimåleri och klotter aldrig helt kommer att försvinna ur stadsbilden. Men har man som målsättning att få ner saneringskostnaderna så är ju några bra placerade lagliga väggar en början. För varje graffitimålare har ju bara tillgång till en viss mängd färg. Och om hon/han väljer att måla upp hälften av sin färg på de offentliga lagliga väggarna så borde det synas i kostnaderna för sanering. Lägger man till det regelbundet med graffitimålerikurser, målerikurser, föredrag, föreläsningar och diskussioner så har man skapat ett bra klimat för graffitimålarna och alla andra samhällsmedborgare som vill utrycka sig på de offentliga väggarna. Då blir det mer berättigat att straffa de som inte håller sig till de lagliga väggarna. Jag kan inte göra något åt all övrig skadegörelse. Jag kan inte ändra hela samhällstrukturen. Men med detta projekt inklusive offentliga måleriytor, kurser, föredrag, föreläsningar och diskussion tar vi ett steg åt rätt håll till ett bättre samhällsklimat. Kanske den utlösande faktorn till en bättre värld?